Starten

År 1910 var Markaryd knappt en by. Det var ett nybyggarsamhälle som dock snabbt utvecklade sig som handelscentrum, stationssamhälle och köping.

Traditionerna som marknadsort fullföljdes och det hade inte dröjt länge förrän handelsbodar, hotell och serveringar börjat flockas på ömse sidor om de järnvägsspår som uppstod när Skåne-Smålands och Vittsjö-Veinges järnvägslinjer byggdes parallellt mellan nuvarande Järnvägsgatan och Drottninggatan.

Här, där Västergatan mest liknade en vildavästernstad, med låga trähus och moddig grusväg, började dock ett industrisamhälle spira.
På järnvägen västra sida slog Karl Julius ned sina pålar. Han öppnade pappershandel och tryckeri. I de ännu bevarade affärshandlingarna kan man läsa att det mest handlade om visitkort, brevpapper och kuvert, samt lite prislistor och begravningskort.

Enstaka stororder kunde handla om 500 eller 1 000 exemplar. Men mest handlade det om 50 eller hundra. Visitkort hade de flesta, men få hade bruk för mer än 50 sådana.

Dessa fåtal tryck skall nu jämföras med vad som skett – under många år har H-tryck stått för större delen av de valsedlar som trycks. Under jubileumsåret 2010 slår man rekord, när man under våren trycker 350 miljoner valsedlar till kommun-, landstings- och riksdagsval.

Krigsperioden

För Karl Julius tryckeriverksamhet var tiden fram till och under andra världskriget ungefär som det omgivande samhället – ganska lugnt och stilla. Sett till socknen präglades den av en krympande tillverkning av vävskedar – som i ett sekel dominerat både samhällslivet och livet i torparstugorna. Samt av en ökande handel i den växande köpingen.

För Karl Julius själv var tiden nog en annan. De 10 barnen gjorde nog att han och hustrun Hulda hade fullt upp att göra i hemmet. Tryckeriuppdragen växte sakta, men det handlade mest om lokala priskuranter och annat tryck i ganska små upplagor.

Men för Karl Julius räckte det inte med tryckeriet och pappershandeln, som ordförande/vice ordförande i Köpingens fullmäktige, som ordförande i byggnadsnämnden och elektricitets-verket, samt ett dussintal andra uppdrag, blev han en man bland män i trakten. Han var eldig i sin framtoning om att bygga en ny folkskola i centrum av Markaryd, vilket genomfördes 1924. Han var Kristidsnämndens ordförande och var ansvarig för utdelningen av dom så förhatliga ransoneringskorten under andra världskriget. För sina insatser som Markaryds ”Per Albin Hansson” fick Karl Julius medalj för redlighet i rikets tjänst och äran att äta middag med konungen, Gustav V.

Det var också så att elektriciteten blev nästan var mans energikälla under denna perioden. 1910 var nästan inget arbete elektrifierat. Men med lokala elverk och nät kom både företag och hem att bli upplysta. Hjälpta av kampanjer, varav ”Glödlampan”, – en tidskrift för upplysningens spridande – var en, trycktes av Karl Julius i oktober 1910. Dessa kampanjer genomfördes för att samla in pengar till elektrifieringen av samhället. 1912 kom så ”upplysningen” och strömmen till Markaryds Köping.

Expansion under 50 och 60-talet

Efter kriget växte tryckeriföretaget. 1946 hade Karl Julius överlåtit tryckeriverksamheten till sönerna Per Ewald och Kjell Einar. De hade ett par hektiska decennier framför sig. Från slutet av kriget fram till 60-talets första år startades flera av de företag som kom att dominerar näringslivet i Markaryd. Ekå, Lindbergs Konfektion, Svegards, Bröderna Gustafsson, Hans-Agne Jakobsson, Nibe-Verken, Exorbolagen, Markaryds Metallarmatur och Lövdalen för att nämna några. Dessa företag blev kunder till det växande tryckeriet.

Samhället expanderade och det började bli det industrisamhälle som vi ser i dag. Det var framförallt den framväxande metall- och träindustrin tillsammans med de två stora pappersbruken i Timsfors och Strömsnäsbruk som satte sin prägel på den växande orten.

Så var det också för tryckeriet som även såg andra förändringar inom familjen. 1974 dör Per Ewald och hans son Per Åke tar vid, då bara 24 år och nyutexaminerad från Grafiska Institutet i Stockholm. Kjell Einar kom 1981 att överlåta sin del på sin son Ola – och på den vägen är det ännu.

Man ser också att tryckeriet var en plats att stanna på och att de som började på 50- och 60-talen nästan alla kom att bli trotjänare på tryckeriet i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv. Exempel på detta är de mångåriga medarbetarna Kjell Månsson, Walter Öhrn, Rune Swahn, Bo Johansson och Arne Sandström.

Det var under 60-talet som företaget kom att ta steget från lokalt tryckeriföretag till ett med nationella uppdrag – man fick då de första kontakterna med en del statliga myndigheter och företag utanför närområdet. Som t.ex. med elbranschens stora aktörer och organisationer.

Man började producera trycksaker åt bl.a. Joel Olssons, Tumba Möbler AB, Försvarets Intendenturverk. I slutet av 60-talet gjorde även offsettekniken sitt intåg på tryckeriet.

70- och 80-talet – förändrad inriktning

Under 70- och 80-talen handlade det inte bara om trycka i allt större serier på H-Tryck. Teknikutvecklingen förde också med sig alltmer komplicerade uppdrag där man även fick anlita underleverantörer för att kunna leverera en komplett produkt. Blysättningen ersattes under denna period helt av fotosättning. Offsettryck i allt fler färger tog över från tidigare ganska enkla en-och tvåfärgstryck.

Till valet 1973 tryckte H-tryck sina första valsedlar genom Allmänna Förlaget, Stockholm.

Förutom att det blev fortsatt stora volymer genom statliga order, handlade det även mycket om affärsutveckling – att se trender och utveckla i takt med önskemål och krav från kunder.

Förutom kataloger och statliga blanketter, handlade det om kontorstryck– allt från enkla meddelandelappar till blanketter som skulle tryckas i ett otal exemplar, sammansatta med karbonpapper emellan.

Den första blankettrotationspressen, där man trycker från rulle, installerades 1974 och fler skulle följa.

Men det allt mer avancerade samhället i form av elektronik och maskiner hos företag men även privat satte sin prägel även på tryckeribranschen.

Den digitala tekniken knackade på dörren.

90-talet

Från 90-talet och framåt präglades utvecklingen mycket av internet och digitala medier, även den personifierade direktreklamen ökade i volym.

Fastigheten på Västergatan 7 som var tillbyggd i omgångar (åren 1943, 1966 och 1983) började kännas liten och orationell. Nu genomförde man flytten till nuvarande fastigheten på Skulptörvägen utmed E4.

En 4-färgs rotationspress installerades 1996 vilket medförde större möjligheter att producera fler och mer kvalificerade trycksaker på både obestruket och bestruket papper.

Önskemål om lagerhållning kom med tiden från flera kunder och idag lagerhåller och distribuerar företaget trycksaker bl.a. åt SKL Kommentus och LRF Konsult.

Förändringens vindar blåste allt kraftigare och digital trycksaksframställning har utvecklats till en erkänd teknik inom den grafiska branschen. H-Tryck installerade sina första digitalprintrar i slutet av 90-talet och har idag en välutrustad digital avdelning där man producerar trycksaker både i sv/v och färg.

Samtidigt har efterfrågan också kommit att bli mer av projektkaraktär. Man håller i kundens produktion hela vägen från idé till genomförande. Ett bra exempel på detta är enkätundersökningar. Man sätter och trycker blanketterna, adresserar, stoppar i kuvert och skickar ut per post, samlar in det besvarade materialet, analyserar svaren. Kunden får slutresultatet i den form man önskar, antingen t.ex i tabell- eller diagramform. Det har också blivit allt mer av monteringsanvisningar och manualer. Dessa trycksaker produceras helt färdiga från fil till häfte i samma maskin.

Idag har man både Migrationsverket, Högskoleverket, Arbetsförmedlingen, Valmyndigheten och SKL Kommentus som stora kunder.

2011 – generationsväxling

Bröderna Per och Sam Hansson köpte 1 september 2011 Ola Hanssons del i företaget.

Det var Olas och Per-Åkes farfar, Karl Julius Hansson, som 1910 startade tryckeri i Markaryd.

Tryckeriet har idag utvecklats till ett modernt offset- och digitaltryckeri med kunder över hela Sverige. Tyngdpunkten av kunder ligger på myndigheter och kommuner men även privata företag svarar för en allt större del av företagets omsättning.

H-Tryck AB är ett familjeföretag där kärnan i företaget är personal med hög kompetens och mångårig erfarenhet, där var och en känner ansvar för sin uppgift.

Per och Sam kommer nu att skriva fjärde kapitlet i Karl Julius Hanssons tryckeri och deras ambition är att växa både när det gäller omsättning och antalet anställda.

En spännande och utmanande framtid är att vänta.